Sunday, September 11, 2016

Att fylla 55

Man är inte äldre än vad man känner sig och det mottot lever jag efter. Att jag på pappret lär bli 55 i november känns egentligen helt ointressant men när man blir 55 tycks man helt plötsligt höra till en "ny grupp" i alla fall här i USA.

En del restauranger har så kallade "senior discounts" och det är ofta 55-gränsen som gäller. Men det kan även vara 60 eller 65 som är gränsen. Oftast är det de större kedjorna som har de här rabatterna och som bekant har vi ett magert utbud i Mt Shasta-området av restauranger. Här i Weed har vi en restaurang som heter Hi-Lo Café där de har en så kallad "senior menu" (frukost, lunch och middag) som gäller från 55. Ingen rabatt märkligt nog men mindre portioner. Från deras meny "Reserved for those over 55 who’ve been around the mountain a couple of times and want a little less food." http://thehilocafe.com/

Den här bilden är från maj 2015 när C och hennes man passerade genom Weed och vi åt frukost/brunch hos HI-Lo.



Här är en lista med "senior discounts" för de litet större restaurangkedjorna: https://www.theseniorlist.com/2015/01/2015-senior-discounts-restaurants/

Något annat som jag snart "kvalar in till" är "55+ communities," det vill säga bostadsområden där man måste vara 55 för att kunna bo. De finns också i Sverige vad jag vet men tror att det är litet mer utbrett här i USA.
Min vän C (som bodde granne med mig i Lake Shastina) och hennes man har bott i ett sådant område i Oregon sedan de flyttade härifrån. De här bostadsområdena har ofta olika aktiviteter, golfbanor och kan bestå av många hus. Ofta är det villor vilket kanske inte är lika vanligt i Sverige.

Jag har börjat fundera litet på om ett sådant område skulle kunna vara något för mig eftersom jag mycket snart har åldern inne. Vad jag vet finns inga sådana "55+ communities" i mitt område men på många andra platser i USA finns de. Har ännu så länge ingen bra lista över var de finns men har tittat litet på nätet.

Vi har sluppit brandrök de senaste dagarna vilket varit underbart och branden lär vara 85% "contained" nu. Troligen kommer den att brinna tills det börjar regna men de har i alla fall fått den under bra kontroll. Som mest var det mer än 2000 brandmän som bekämpade branden.

Och idag är det 15 år sedan 9/11 skedde. I en av grupperna jag är med i hos Facebook (svenskar i USA) skrev många om sina upplevelser just denna dagen 2001 och det var intressant och gripande att läsa om alla minnen som finns kring den här dagen. USA förändrades 11 september 2001 och är fortfarande ett annat slags land tyvärr.

Monday, September 5, 2016

Don't wear white after Labor Day

Ni får överse med att jag inte svarar på kommentarer just nu. Annars är det A och O för mig att besvara alla kommentarer men jag tar det litet lugnt med detta på grund av axeln. Tack till er som skriver!

Idag är det Labor Day i USA och skolan är stängd. Många i USA är lediga idag och det är trevligt med en långhelg. Semester kan jag egentligen inte ha såvida jag inte vill förlora inkomst (har ju varken sjuk- eller semesterersättning) och idag blir det en sådan dag med förlorad inkomst.

Labor Day infaller alltid den första måndagen i september och är ett “inofficiellt“ avslut på sommaren. Många är ute och campar den här helgen och det brukar vara fullt på campingplatserna. Vi har det ovanligt svalt just nu och i morse var det bara +4 här i Weed men det skall bli varmare igen under veckan. Nästa helg talar man över +30 igen - nu börjar det bli litet tjatigt med sol och värme tycker jag.

Det finns ett märkligt uttryck kring Labor Day som säger “don’t wear white after Labor Day“ vilket ju kan tyckas vara underligt. Det verkar ha sitt ursprung i det tidiga 1900-talet när överklassen kunde ha vita/ljusa kläder under sommaren medan arbetarklassen ofta hade mörkare klädesplagg då de hade jobb som ofta innebar hårt arbete och smuts. När september kom blev det svalare och överklassen kunde använda andra kläder som kanske var mörkare till färgen.

För de flesta människor idag spelar det givetvis ingen roll vilka färger på kläderna man har under olika årstider men uttrycket verkar leva kvar. https://www.yahoo.com/style/where-did-whole-don-t-150041390.html



Branden i vårt område har nu vuxit till 25,000 acres och berget är helt täckt av rök idag. Igår syntes det och luften var klar så förhållandena ändras för varje dag och timme.

Något helt orelaterat - jag tittade inte på OS i Rio men såg givetvis att svenskarna vann en del medaljer. TV-reklamen här i USA (och även i Sverige) är oftast bedrövligt dålig och fånig men under sommar-OS släppte ett av USAs största försäkringsbolag - Farmer’s - en kul liten reklamsnutt. :)



Happy Labor Day!

Thursday, September 1, 2016

En innehållslös tillvaro ;)

Jag har fått litet frågor från bloggvänner “vart jag tagit vägen“. Eftersom axelskadan fortfarande är påtaglig har bloggen fått ta en undanskymd tillvaro ett tag eftersom vi fick väldigt mycket att göra inom min avdelning på jobbet innan skolan satte igång och även sedan höstterminen startade. Eftersom jag knappt kan vara hemma från skolan (har ju ingen sjukersättning) var jag tvungen att ransonera datortiden hemma så att jag kunde vara på jobbet och göra det jag skulle. Bloggen ger inga pengar men jobbet gör det. :)

En av mina kollegor har haft ungefär samma sak som jag har med försämrad rörelseförmåga och smärta vid oförsiktiga rörelser och hon sade att denna typen skador kan ta lång tid - ofta många månader. Hon var mer “normal“ igen efter kanske 6 månader. Och jag har märkt att det också är relativt enkelt att bli “återskadad“ till viss del. Jag använder en “magnetic pulser“ nu (kommer att skriva mer om denna vid ett annat tillfälle) och den hjälper till att läka. Använde denna vid min fotledsskada för 3,5 år sedan. Jag skulle troligen inte alls sitta framför en dator men just nu har jag inget annat sätt att få in pengar.

Det känns som om jag har en rätt innehållslös tillvaro just nu som rubriken säger eftersom jag jobbar, går hem tvärs över gatan och försöker ta det lugnt och vila axeln, laga mat, titta litet på TV och göra sådant som man måste göra i ett hem. Bor man själv blir det ju en del att göra trots allt.

Jag skrev på min FB-sida häromdagen att jag varit så tacksam att vi inte haft rök från skogsbränder tidigare i sommar. Det har brunnit - och brinner fortfarande - längre söderut i Kalifornien men nu är det vår tur tyvärr. Vi har inte haft åskoväder så man misstänker att denna branden kanske har startats av människor.
Branden startade i lördags kväll (ca 80 km från Weed) och har nu exploderat i storlek. Jag visste inte ens om den förrän Weed var insvept i brandrök i tisdags morse. Röken har kommit och gått sedan dess och igår kväll var det rök igen så att jag inte kunde öppna mina fönster. Som tur är har det blivit litet svalare.

Området där det brinner är glesbefolkat och det verkar ofta brinna där under sommaren, men trots detta har flera hus förstörts. Och igår utfärdades hälsovarningar på grund av all rök och partiklar i luften. Jag håller mig inomhus och tänker inte vara ute när det är påtaglig rök i luften. Torkan i Kalifornien har inte “försvunnit“ och bara för att man inte skriver om den - nu är det “bara“ skriverier och TV-program om presidentvalet i november - är den påtaglig för oss som bor här.

Här är ett par länkar som har bra information om just den här branden:

http://inciweb.nwcg.gov/incident/4997/
https://www.facebook.com/YrekaNews/?fref=ts

Länken jag har i högerspalten till en webkamera som finns här visar nog rätt bra hur röken ser ut vid olika tider under dagen.

Den här bilden tog jag i gryningen i tisdags och det är disigt på grund av röken.

Wednesday, August 10, 2016

Går det överhuvudtaget att lämna Weed?

Mt Shasta har av olika indianstammar ansetts vara ett heligt berg under lång tid och många som kommer hit som turister eller bor här känner samma sak. Ibland talar man till och med om att Mt Shasta är en kraftplats och ett energivortex. Jag börjar undra om Weed besitter samma egenskaper.

Framför allt “mitt“ college tycks vara ett sådant vortex som man inte kan ta sig ur. :) Många har gått i pension eller slutat av andra anledningar men av någon anledning tycks de återvända. Jag har ju gjort samma sak. Första gången jag lämnade det här området var när Michael och jag flyttade till Hawaii. Ett år senare var jag tillbaka. När Michael hade gått bort bodde jag i Oregon men återvände. Och nu senast kom jag tillbaka till Weed efter mitt “Sverigeäventyr“. Trots att jag känner att det är dags att hitta en ny plats.

Men jag är som sagt inte alls unik utan det är många med mig som återvänder. Självklart är skolan en stor arbetsgivare i det här glesbygdsområdet med få arbetstillfällen och små företag. Kvinnan som började inom “min“ avdelning - när jag skulle lämna mitt jobb förra hösten - slutade i början av juni för att flytta till Texas. Hon var också tillfälligt deltidsanställd och flyttade till Houston i Texas där hon bott för många år sedan. Idag fick vi veta att hon nu är tillbaka och skall jobba tillfälligt inom en annan avdelning inom skolan! Jag och min kollega gjorde stora ögon när vi fick veta det och jag kände att ingen kan ta sig härifrån. Vi försöker men så dras vi av någon märklig kraft tillbaka till detta vortex. :)

Jag har fått en del “rapporter“ från R som fortfarande befinner sig i Montana och han tycker om den allra västligaste delen där han varit. Det är vackert och människor är trevliga. Och vädret verkar vara mycket mera växlande än vad det är här i Kalifornien där det blir tjatigt med bara sol och varmt. Tydligen är det inte alltid att det finns tillgång till mobiluppkoppling eftersom han varit på flera campingplatser där han inte kunnat ringa. Vi får se när jag eventuellt kan besöka Montana - blir dock inte förrän jag är mycket bättre i axeln vilket tycks ta sin tid.

Sunday, August 7, 2016

En kartong med mycket personlighet!

Det kanske får bli litet kortare inlägg under en period så att jag kan skriva litet oftare. Har i alla fall svarat på alla trevliga kommentarer nu på det tidigare inlägget - beklagar att det tog litet tid.

Som jag berättat om tidigare brukar jag köpa barley grass = korngräs och ha i min yogurt till frukost. Tidigare har jag kunnat köpa korngräset i hälsokostaffären i Mt Shasta men av någon anledning slutade de att sälja det. Så jag har varit tvungen att försöka hitta det på nätet eftersom det inte finns i någon annan affär här.

Jag hittade det hos en försäljare via Ebay men det var inte ekologiskt vilket jag helst ville ha. Så alldeles nyligen gjorde jag min första beställning hos Nuts.com. Jag ringde dit först eftersom jag hade ett par frågor och de är “nutty“ helt klart. ;) Har aldrig hört ett sådant meddelande innan man kom fram till personen i kundtjänsten.

Igår kunde jag hämta paketet och det var en kartong med mycket personlighet. :) De hade lyckats klämma in text på varenda del av kartongen förutom insidan. Jag har läst många bra recensioner om Nuts.com och de säljer inte bara nötter utan även “Dried Fruit,“ “Chocolates & Sweets,“ Snacks,“ “Coffee & Tea,“ och olika varor för “Cooking & Baking.“ Jag fick min beställning väldigt snabbt och som sagt en mycket speciell kartong.

Alla bilder går att klicka på så att de syns bättre.









Saturday, July 30, 2016

The heat is on och kö"logik"

Jag är ledsen att jag är en sådan dålig bloggerska denna sommaren. Men jag måste bli bra i axeln och det blir sakta, sakta bättre. Synd att jag inte kan vara hemma flera veckor och ta det lugnt. Vila tycks vara det allra bästa botemedlet.

Det är varmt i stora delar av USA. Vi har haft runt +36-37 de senaste dagarna och det skall bli varmt idag igen.
Har man ingen luftkonditionering hemma - vilket jag inte har - blir det väldigt varmt frampå eftermiddagen. Som jag berättat om tidigare öppnar jag alla mina fönster på övervåningen under natten men på nedre plan måste jag ha det stängt eftersom vem som helst annars skulle kunna ta sig in. Det blir sena nätter nu eftersom det inte alls svalnar som det brukar utomhus. De säger att det skall bli litet svalare till veckan - troligen runt +30 (fortfarande varmt) - och det ser jag fram emot. Jag klarar av kyla bättre än hetta och är tacksam att arbetet i alla fall har luftkonditionering.

Igår ställde jag klockan på ringning trots att jag var ledig - skolan har haft stängt på fredagarna under juni och juli - eftersom jag ville åka och handla innan den värsta hettan. Kvart i åtta gav jag mig av och var tillbaka runt 10. Då var det redan väldigt varmt.

Hälsokostaffären i Mt Shasta var relativt tom på folk och det var trevligt. Jag behövde uppsöka en toalett och affären har toaletter som även allmänheten kan använda. Som ni kanske minns så är det gratis oftast här i USA att besöka allmänna toaletter som nästan alltid finns även i mataffärer.

Framför mig stod ett par japanska kvinnor och sedan var det min tur. Bakom mig stod en yngre man. Helt plötsligt kom en kvinna och gick förbi kön och ställde sig först! Jag sade "there is a line here" varpå hon började räkna bakifrån i kön och alltså ansåg sig själv stå sist trots att hon faktiskt stod först i kön!?! Tydligen tyckte hon att detta var helt logiskt. Kanske kö"logik" i Mt Shasta, vad vet jag. Det finns en hel del speciella personer i Mt Shasta. :)

Annars är folk här i USA bra på att köa utan nummerlappar. I Sverige verkar man inte kunna köa utan nummerlappar eftersom de finns överallt. Den enda plats jag sett nummerlappar på i Mt Shasta-området är hos DMV (Department of Motor Vehicles). När jag var i Sverige i höstas fick jag ta nummerlappar på apoteket, hos posten i mataffären, banken osv. En av de där små kulturella skillnaderna som är intressanta.

Eftersom jag har litet svårt fortfarande att lyfta armen som vanligt kan jag inte riktigt fota vilket är litet trist. Förhoppningsvis kommer jag att kunna göra det snart.

Jag har lagt ut den här videon tidigare men den är rolig så det får bli en favorit i repris. Att köa är inte alltid lätt. :)

Thursday, July 21, 2016

USAs sjuka sjukförsäkringssystem

Som ni märker ligger jag fortfarande litet lågt med bloggen. Har märkt att efter 7 timmar framför datorn på jobbet är axeln trött på kvällen. Det blir dock bättre i snigelfart.

När jag först kom till USA visste jag ingenting om hur sjukvården fungerade eller att man är tvungen att ha en sjukförsäkring men det blev jag snabbt medveten om. Michael hade ingen sjukförsäkring eftersom han hade haft en relativt stor hjärtinfarkt ca 10 år innan vi lärde känna varandra och på den tiden ville försäkringsbolagen inte försäkra den typen personer. 10 år var en gräns och efter det blev det möjligt att oftast bli försäkrad igen.

Jag hade försäkring via olika bolag under många år eftersom jag var elev under några år och sedan var hemma utan ett jobb under en längre period och deltidsanställd under rätt lång tid inom skolan. Skolan erbjuder bara de som har heltidstjänster och permanenta anställningar förmånen att ha billigare sjukförsäkring.

När jag kom tillbaka från Sverige i slutet av förra året var jag givetvis tvungen att hitta en sjukförsäkring eftersom man inte kan vara utan såvida man inte vill riskera att få betala miljonbelopp om man blir allvarligt sjuk. Obamacare drevs igenom för några år sedan och nu ser sjukförsäkringarna annorlunda ut. De är färre och ofta dyrare. “The affordable health care“ är som jag ser det ett stort skämt. Inget “affordable“ alls egentligen. Och hela sjukförsäkringsområdet håller på att “haverera“ med allt fler försäkringsbolag som drar sig ur det hela och allt dyrare premier (alltså den kostnad man har som kund varje månad).

Jag lyckades hitta en relativt bra försäkring när jag kom tillbaka till USA genom Covered California, det är den “market place“ som finns här och som kan ge stora subventioner om man tjänar litet. Nu när jag kommer att tjäna mer kommer mina månadskostnader att stiga med ca 140%! Och i morse läste jag att Covered California nästa år kommer att höja sina premier med i genomsnitt 13%. http://www.cbsnews.com/news/whats-behind-californias-obamacare-premium-hike/
I längden är det ohållbart att vara försäkrad i Kalifornien och kanske även i USA. Alla stater har dock olika prisnivåer på sina försäkringplaner.

USAs sjukförsäkringssystem är sjukt. Jag ser inget bra med Obamacare och hur utvecklingen har blivit. Visst, en del personer kan nu bli försäkrade vilket de kanske inte kunde bli tidigare men till vilket pris? Det finns faktiskt några “faith based“-företag som har försäkringar och det kanske blir nästa steg om jag är kvar i USA. Jag håller sinnet öppet för andra länder också just nu.

Eftersom jag har litet svårt att fota just nu blir det dåligt med egna bilder. Jag såg ett avsnitt av Seinfeld häromdagen och kände en viss samhörighet med Sam som inte kan röra på armarna som man brukar. :)